Även djur har ett endocannabinoidsystem

0
727
Frame of Mind series. Artistic abstraction composed of human face wire-frame and fractal elements on the subject mind, reason, thought, mental powers and mystic consciousness

Människor är inte ensamma om att ha ECS. Som människovarelser är vi inte speciella för att ha ECS. Endocannabinoidsystemet finns inte bara i alla ryggradsdjur, forskare upptäckte också cannabinoidreceptorer i icke-vertebrata havsgurkor, vilket föreslår en
utvecklingsprocess som går tillbaka för 600 miljoner år sedan.
Så även våra husdjur har ett endocannabinoidsystem som aktiverat kan påverka
deras hälsa och välmående.

Endocannabinoidsystemet (ECS) betraktades länge bestå av cannabinoidreceptorerna CB1 och CB2, två lipid-signalmolekyler som kallas endocannabinoider anandamid (AEA) och 2-arakidonoylglycerol (2-AG) och enzymer MAGL samt FAAH, (som bryter ner AEA och 2AG).
Mer aktuellt tänkande anser emellertid att ECS inkluderar receptorerna GPR55 samt arakidonsyra-härledda minder molekyler, vilket skulle inkludera andra receptorer såsom TRPV1 och PPAR tillsammans med andra molekyler (t ex folyfenoler och terpener) som används för att reglera endocannabinoidnivåer och receptorernas aktivitet. Detta är viktigt att ha i åtanke när vi tittar på hur vi kan påverka vårt ECS.

Anandamid (AEA) binder till CB1 receptorerna och finns i nästan alla vävnader,
flest CB1 receptorer finns dock i hjärnan. Anandamid spelar en roll i reglering av
aptit, minne, motivation och njutning. Anandamid bryts ner ganska snabbt av
enzymet FAAH.
2-Arachidonoylglycerol (2-AG) binder till CB2 receptorerna som är kända för dess anti-inflammations och immun reglerande effekt. CB2 receptorer finns i hela kroppen men flest i immunsystemet och därav mest koncentrerat i mjälten.

Vad är ECS och hur fungerar det?
CB1-receptorer är de vanligaste neurotransmittorreceptorerna i hjärnan.
De flesta av oss har hört talas om neurotransmittorer – de är de kemikalier som kom- municerar information genom hjärnan och kroppen. Serotonin och dopamin är kanske de mest kända exemplen, men det är endocannabinoiden anandamid, som också klassificeras som en neurotransmittor, som har de flesta receptorerna i hjärnan. Receptorer av typen CB-1 hittar man främst i hjärnan, närmare bestämt på neuroner (nervceller) som ligger i det limbiska systemet (känslor, minneshantering) och i två delar som är av betydelse för rörelser; substantia nigra samt lillhjärnan. Man finner dem även i såväl manliga som kvinnliga fortplantningsystem. Receptorer av typen CB-1 är i princip frånvarande i
förlängda märgen (medulla oblongata), den del av hjärnan som ansvarar för de
respiratoriska och kardiovaskulära funktionerna. Därför finns heller ingen risk för att respiratoriska eller kardiovaskulära system ska fallera, vilket det finns med många andra droger. CB-1-receptorer verkar vara ansvariga för cannabisplantans euforiska effekter.

Endocannabinoider signalerar bakåt
De flesta neurotransmittorer kommunicerar i en riktning: från signalerings-               neuronen till postsynoptisk neuron. Men i endocannabinoidsystemet fungerar det i motsatt riktning, som kallas retrograd signalering. Detta betyder att om en receptor över- eller understimuleras signalerar den bakåt över synaps som talar om för signaleringsneuronen att ändra sitt beteende, vilket skapar en slags återkopplingsslinga. Så i praktiken, snarare än att distribuera information som andra neurotransmittorer, verkar den som en slags dimmerbrytare, vänder aktiviteten upp eller ner för att återföra kroppen till homeostas.

 

ur boken boken ”ECS – Vad är ECS och hur fungerar det?” av Kenneth Holk

LÄMNA ETT SVAR

Please enter your comment!
Please enter your name here